Tommy Mörtberg

Idag görs den officiella överlämning av kanotslalom banan i Lee Valley från byggföretaget till staden. På plats finns hela det brittiska laget, kungligheter och andra höga ämbetsmän. Detta är den första av Londons nya anläggningar att bli färdigställd. Det lilla jag har sett av banan så är jag väldigt positivt, även den feedback jag har fått av min huskamrat Rich är väldigt bra.

Det brittiska laget kommer nu att förflytta sin bas till London för att få ut det mesta av sin träning. Vi icke brittiska atleter får vänta till slutet av juli innan vi får vår första möjlighet att känna på vattnet. Därefter finns det ett fåtal tillfällen då vi har möjlighet att lära känna banan innan spelen börjar. Själv kan jag inte vänta på möjligheten att känna på banan. Inget fel med Holme Pierrepont, banan här är betydligt bättre än något vi har i Sverige men den håller inte riktigt olympiska mått. Sen är det alltid skönt med rullband.

Kort reportage om banan av BBC

Sedan i lördags har jag besök av den finske paddlaren Teijo Tarkka. Bosatt i Oulu ledsnade han på det finska vintervädret och såg till att komma iväg på ett veckolångt träningsläger här i Nottingham. Den kamratskap vi innehar i paddelvärlden innebär att jag självklart ställde upp med en bäddplats för min vän. Lite trångt blir det i mitt inte alltför stora rum men det går alldeles utmärkt.

Föregående söndag spenderades i Warwick där läsårets första kanotpolo turnering för universitet hölls. Jag hade otroligt kul under hela dagen inte bara i kanoten men även med det trevliga sällskapet som erbjöds. Totalt spelade vi fem matcher där vi vann tre och förlorade två. De två vi förlorade var däremot riktigt jämna och vi kunde lika gärna ha vunnit. Tyvärr var matchen vi förlorade semifinalen och pga. det fick vi nöja oss med en bronspeng denna gång. Bronsmatchen fick ställdes vi mot laget vi förlorade mot i gruppspelet, med lite mer erfarenhet av att spela match som ett lag kunde vi vinna betryggande denna gång. Laget, Bangor, vi mötte i semin vann tillslut turneringen efter en tuff match mot Bristol.

Efter poloturneringen tog jag och Erik våra cyklar och begav oss till independent bion The Broadway för att se på de bästa filmerna från Kendal Mountain Film Festival , vilket innehöll flertalet korta dokumentär filmer. Först ut var den efterlängtade filmen Wild Water, en riktigt bra film som blandar djupa känslor om paddlingen med helt otroliga bilder. Om ni har chansen att se den gör så! Detta mästerverk följdes av klättringsfilmen Point of No Return, Wild Swim en film om simmning i naturliga vattendrag och en till klättringsfilm The Prophet. Därefter visades mountainbike filmen The Argentine Project, filmvisningen avslutades tillslut med ytterligare en klättringsfilm, The Swiss Machine. Alla helt klart sevärda, eventuellt med undantag för Wild Swim som inte riktigt föll mig i smaken, vilket kan bero på avsaknaden av adrenalin. Dessa filmer gav mig en rejäl dos med träningsmotivation, samt en oerhörd lust till att börja klättra.

Efter en hektiskt vecka i skolan har jag nu endast en presentation kvar under morgondagen innan terminen är över för min del. Uppsatser och rapporter har lämnats in och en presentation har hållits. Några mindre tekniska problem gjorde att jag inte var helt nöjd med presentationen men i det stora hela gick det bra.  Då skolarbetet har tagit upp väldigt mycket tid har tyvärr träningen blivit något lidande. Det i kombination med den ruggiga väderleken med flertalet minusgrader och snöfall, har gjort det svårt för mig att få till högkvalitativa pass och med det i åtanke tog jag beslutet att göra denna vecka lite lättare. Jag tror att det beslutet var klokt och är positivt för min idrottsliga utveckling i det långa loppet. På lördag återupptas dock det tunga träningsdosen igen då fokus kommer ligga mycket på paddling för att få ut så mycket som möjligt innan jag beger mig hemåt den 11:e december.

Efter en lång dag i skolan kliver jag innanför dörren, säger hej till Rich som upplyser mig om att jag har ett stort kuvert väntande på mig på mitt rum. Efter att ha genomsökt min hjärna en kort stund av vad kuvertet kan tänkas innehålla, stålsätter jag mig för det som mest troligt är en räkning av något slag. Förstå då min lycka när jag ser att det blir kredit istället för debit på kontot! Kuvertet innehåller nämligen ett brev från University of Nottingham’s Director of Physical Recreation & Sport, där han talar om för mig att jag tyvärr inte har kvalat in till deras topp elitidrottar stipendium (1000 + 195 £/år) men att jag har blivit utvald till kategorin “an Athlete with Great Potential”. Till detta kommer en check på 250£ plus en återbetalning för gym, sjukgymnastik och rådgivnings service på 195£. Härligt tillskott i kassan! Vidare skriver han att det blev en hårdgallring bland de ansökande och att jag förhoppningsvis kan ta steget upp nästa år med lite bättre resultat i bagaget.